Frej till Frösön

Gabriel Jonssons konstnärliga gestaltning på Frösön tar sin inspiration från platsens koppling till den fornnordiska mytologin. Verket är placerat längs en nybyggd gång- och cykelväg på Frösön där konstnären valt att avbilda guden Frej ridandes på galten Gyllenborst. Frej har starka kopplingar till Frösön, där man under 1990-talet hittade en offerplats som troligtvis relaterar till guden.

Utöver att skapa en gestaltning till gång- och cykelvägen fanns möjligheten för konstnären att bidra till utformandet av två viloplatser. Konstnären valde då bänkar och belysningsstolpar som passade ihop med gestaltningen och platserna fick varsin mindre skulptur. De mindre skulpturerna föreställer två vildsvinskultingar och en ekorre. De skapar en kontrast mot den stora galten och ger ett mjukare och mer lekfullt intryck till gestaltningen.

”Jag ville skapa en gestaltning som gör platsen mer levande, vacker och lekfull. Ett verk som lyfter fram platsens historia i hållbara och levande material. Området kring cykelbanan känns som en sista utpost innan du kommer till skogen och klippan ovanför Bergsgatan. Jag ville skapa ett möte mellan dessa två, den urbana cykelbanan och skogen ovanför.

Min gestaltning är en tolkning av en Guden Frej ridandes på galten Gyllenborst. Jag valde att arbeta med guden Frej eftersom han har starka kopplingar till Frösön. Namnet Frösön kommer av hans fornnordiska namn; Frö. När Frösö kyrka renoverades på 90-talet fann man en gammal offerplats som troligtvis kan härledas till guden. Frej är kopplad till fruktbarhet, skörd och välstånd. Han sågs som vänlig, stark och behaglig. Ett av Frejs olika riddjur är grisen Gyllenborst. Jag har valt en ung gestaltning av Frej för att låta skulpturen stå för både det mytiska och lekfullhet, växande och förändring. En av vår tids mytiska tidsåldrar är, kanske lite oväntat, 80-talet. Årtiondet dyker upp i kläder och populära TV-serier som Stranger Things. Jag tänker att jag baserar de kläder Frej har på sig löst på årtiondet.

Vildsvinskultingarna gör den stora galten lite mjukare och är placerade så att man kan titta på dem när man sitter i parksofforna. Den ena föreställer två kultingar, en sovande och en som glatt tittar fram. Den andra uppe vid berget tittar glatt upp på betraktaren med en ekorre på ryggen. Ekorren anknyter både till asamyten om ekorren Ratatosk och relaterar till klättrarna på platsen idag.

Med hjälp av platsens historia, i möte med det urbana, ger denna gestaltning de förbipasserande möjlighet att skapa sig en egen berättelse.”

Gabriel Jonsson