Konsten i Östersund

Konsten i Östersund

Konsten möter oss i allt från väntrum på sjukhus till när vi går över en skolgård eller sitter på ett torg. Staden och dess offentliga konst kan bli tidsdokument och berätta om hur samhället såg ut då konstverket skapades. I forskning kring hälsa och konstens hälsobringande effekt har resultat visat att människor som konsumerar konst lever ett längre och hälsosammare liv.

Val av konst i till exempel kontorsmiljöer speglar personen som sitter i rummet. Vi påverkas mycket av konst omedvetet eller medvetet. Verken väljs i samråd med den som sitter i rummet, konsthandläggaren eller konstassistenten.

Bildkonsten ska vara en motvikt till kommersiella bilder. Den ska stärka och ta tillvara det regionala konstlivet. Det i sin tur ska medverka till länets utveckling och attraktionskraft. Bildkonsten ska stimulera till kreativitet, kritiskt tänkande och forskning så att konstsamlingen utifrån sitt konsthistoriska värde ska säkerställas för framtiden genom tillsyn och skötsel.

Gemensamt med Jämtlands läns museum och länets kommuner ska de arbeta för länets offentliga konst och koordinera inköp av samtidskonst till samlingarna för ett längre tidsperspektiv. Landstinget och kommunen har ett tungt ansvar när det gäller inköp, vård och hantering av konstsamlingarna, samt att placera konst i miljöer och välja konstnärer för miljögestaltningar. De som köper in konst bygger och formar hur det samhälle vi lever och verkar i idag speglas och förvaltas. Det krävs fingertoppskänsla och stor kunskap på området. Tanken med hemsidan om konst i Östersund är att visa processen och sprida information om konsten, att göra konsten mera tillgänglig.

Östersunds kommun och konsten

Östersunds kommun och arbetet kring konst går under kommunledningsförvaltningen.
Det finns en kanslichef tillika kulturhandläggare på kultur- och fritidsnämndens kansli. Där finns också en konstassistent som sköter allt som rör konst i kommunen. Konst som köps in till kommunens konstsamlingen kräver ett väl genomarbetat system.
Vid inköp ska kvalitet, mångsidighet och pedagogisk funktion vägas in. Urvalsprocessen är lång och innefattar inköpsrutiner. Samråd hålls med kultur- och fritidsnämndens konstnärlige rådgivare som är utsedd av Konstnärernas riksorganisation (KRO). Inköpen görs enbart av nu levande konstnärer och till största delen inom kommunen. Utställningsverksamheten som bedrivs på Ahlbergshallen av Härke konstcentrum och Östersunds konstklubb bör stödjas liksom de utställningar som anordnas av länsmuseet. Det köps även in konst vid besök hos konstnärer.

När det gäller den pedagogiska aspekten ska konstverket i största möjliga utsträckning verka stimulerande på arbetsmiljön och skapa trivsel för personal och besökare. Syfte och mål med kommunens konstinköp är att ge så allsidig belysning som möjligt av vår tids konst. Regler beträffande konstnärlig utsmyckning i kommunala byggnader fastställdes i kommunfullmäktige 1983. 1-procentregeln ska följas vilket betyder att en procent av entreprenadskostnaderna vid ny- och tillbyggnationer och större ombyggnad skall gå till konstnärlig gestaltning.

Jämtlands läns landstings konsthantering

Hos landstinget finns en konsthandläggare som har hand om allt som rör konsten. Konstverksamheten ingår i området Kultur & fritid. Jämtlands län har liksom andra landsting i landet kontinuerligt förvärvat konst. Konsten har som främsta uppgift att verka hälsofrämjande och positivt i miljöer.

Inköp till samlingen görs dels med anslagna medel, men också med fondmedel som Tunell-fonden. Policyn för konsthanteringen i Jämtlands läns landsting med förvärv av bildkonst samt konstnärliga miljögestaltningar är att konsten inne och ute i miljöer ska vara hälsofrämjande, stimulerande och bidra till ökat välbefinnande. Bildkonsten ska vara tillgängligt placerad. Konstnären ska medverka vid ett tidigt planeringsstadium, finnas med vid ny-, om- och tillbyggnation.

Konstnärer som påverkat

I Östersund är Olof Ahlberg en konstnär som satt djupa avtryck och är förmodligen den som är mest representerad i Östersund. Genom att jämföra hur de offentliga uppdragen skiljt sig över tid i hänseende till konstnärens kön kan man se hur det sett ut så att mindre inomhusuppdrag gått till kvinnor medan män har satt mera prägel utomhus inom konsten berättar Karin Larsson. Nu går det mot en jämställd balans. Exempel på det är bland annat Monika Goras skulpturer vid Odenskogs trafikkorsning ”Bilringen” och Klara Kristalovas skulpturer vid Campus.

Några av Olof Ahlbergs kända verk i Östersunds stadsmiljö är ”Far och son” (1921) i Badhusparken ”Moderslycka” (1935) i Storsjöteatern och ”Afrodite” (1952) som är placerad mellan Rådhuset och biblioteket. I dessa skulpturer gestaltade han tidens moderna och visionära ställningstaganden. Bronsskulpturerna visar starka och friska människor som bland annat fick symbolisera ett starkt samhälle. Mannen och kvinnan greppar barnet med starka muskulösa arbetararmar. Den lille ska säkra släktens (samhällets) välgång, styrka som förblir stabil såväl i välstånd som i nödtider. Föräldrar har byggt grund för ett liv som antas bli mall och ett mönster som samhället önskas ska uppfyllas. Man kan även tolka in en glorifiering av kärnfamiljen. Kvinnornas roll i samhället vid denna tid var som moder, fru eller att dyrkas som en skön varelse – Afrodite.

Förr var det vanligt att man arbetade direkt på exempelvis väggar eller tak där konstverket skulle sitta, se portalutsmyckningen på Storgatan 36. Konstnärliga miljögestaltningar som kanske utgör väggar på tak och i utemiljöer är platsspecifika och svåra att flytta. Nu planerar konstansvariga mer långsiktigt och prioriterar att konstverken ska vara flyttbara. Vid konstnärliga miljögestaltningar arbetar konstnärerna ofta på plattor eller material de kan ta med sig vilket underlättar arbetet i ateljén. Då går det också att montera ned konstverket vid en förändring av fastigheten så konstverket följer med resten av inventarierna och den ursprungliga beställaren. Konstansvariga har rutiner kring underhåll och skötsel av konstverk.

Offentliga konsten

Att gå och upptäcka den offentliga konsten i Östersund ger många konstupplevelser. I stora kyrkan finns Hilding Linnqvists magnifika kormålning i al fresco-teknik. I Badhusparken Torsten Fridhs ”Hantverksbrunnen” från 1959. Runt karet löper ett band av kopparreliefer med motiv från människors vardag och arbete.

Lennart Rodhes verk på det ombyggda före detta postkontoret ägs numera av en privat fastighetsägare och är svår att komma in och se på. Många har minnen av konstverket och en stor arbetsinsats gjordes för att bevara väggen då resten av posthuset revs. Nu finns väggen kvar som ett monument över ett posthus som en gång hade en viktig funktion och konstverket är viktigare än någonsin.

Ett annat konstverk som har en fin plats och mäktigt att uppleva är Berta Hanssons ”Tropik” 1955-57 en gobeläng som hänger i Länsstyrelsens entré.

Att konst ska få finnas och berika vårt liv är viktigt. Konsten finns som en demokratisk upplevelse för alla oss som rör oss i det offentliga rummet.