Freja

Beskrivning: Skulpturen är modellerad i lera och gjuten i brons. Bronsytan är behandlad för att få den rätta färgen och polerad på en del detaljer för att understryka det fåfänga hos henne. Sockeln är i granit.

”Med ett litet primitivt uttryck och stiliserad form ville jag gestalta den nordiska gudasagans  fruktbarhets- och kärleksgudinna Freja eller Frö. Materialet brons tycker jag är passande för vikingatiden och mottagligt för reliefverkan i hår och detaljer för det stiliserade uttrycket.
I en en påtaglig och varm kropp i ett klimat med fjäll och kyla skall hon resa sej över en plats som fått sitt namn efter hennes älskare, Tor”.
Maria Bernholm

Freja eller riktigare Fröja (isl. Freyja, Fröyja, egentligen den inhemska formen av det från mellanlågtyskan lånade fru, syster till Frej och alltså fruktbarhetsgudinna. Bland hennes binamn märks `vanadis`.
I Eddadiktningen framträdde hon som kärleksgudinna och var för sin skönhet åtrådd av jättarna. Hon dyrkades åtminstone i Sverige och Norge. Freja mottog i folkvagn hälften av de stupade krigarna. Hon utövade den ovärdiga form av magi, som kallas `sejd`(sejd=fornordisk benämning på olika magiska bruk, som utövades i extas under ett slags sång och som avsåg att antingen utforska framtid eller att förgöras.
Sejd ansågs männen ovärdig. (Sejd härstammar möjligen från lapsk shamanism). Som attribut ägde Freja `fjäderhamn`. Hon färdades i en vagn, dragen av kattor. (ur Nordisk mytologi)

Skapad

1987

Konstnär

Maria Bernholm

Konstnärlig form

Skulptur

Material

Brons