Konsten i Östersund
Offentlig konst är den konst som finns i våra gemensamma rum som tillser alla människors demokratiska rättighet att ta del av och uppleva konst. Konst i våra livsmiljöer kan bidra med känslomässiga och tankeväckande upplevelser som vidgar våra perspektiv. Offentlig konst skapar mervärden för samhället och bidrar till ökad livskvalitet.
Statens konstråd, Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun ansvarar för inköp, vård och underhåll, hantering av offentlig konst samt att köpa in och placera konst i våra gemensamma livsmiljöer. Samtidskonsten speglar vår tid och förnyas ständigt.
Östersunds kommun och offentlig konst
Östersunds kommun har idag en konstsamling om cirka 5000 konstverk, som är utplacerade i kommunens olika verksamheter eller magasinerade. Konsten förvaltas och hanteras av Kultur och fritidsförvaltningen på uppdrag av Kultur och fritidsnämnden.
Sedan 1983 tillämpar Östersunds kommun enprocentsregeln, vilket innebär att 1 % av entreprenadkostnaden vid ny, om och tillbyggnation ska gå till konstnärlig gestaltning.
Kommunen strävar efter att låta ett normkritiskt förhållningssätt prägla upphandling och inköp för att konsten ska tala till och spegla alla medborgare. Konsten i ett byggprojekt kan bestå av både lös konst och platsspecifik, byggnadsanknuten konst. Den konst som köps in med medel genom enprocentsregeln blir en del av den kommunala konstsamlingen.
Målen för kulturpolitiken nationellt är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Denna målsättning är också utgångspunkten för arbetet med offentlig konst i Östersunds kommun, vilket vi strävar efter att uppnå genom att bland annat främja en mångfald av olika konstnärliga uttryck, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse och främja alla människors rätt att ta del av konst och kultur i våra gemensamma offentliga rum.
Det nationella målet om gestaltad livsmiljö är också en viktig utgångspunkt för arbetet med offentlig konst i Östersund. Under 2024 görs en processkartläggning av hur arbetet med offentlig konst ser ut och hur processen kan förbättras och utvecklas framöver.
Region Jämtland Härjedalens konstsamling
Region Jämtland Härjedalen har genom åren förvärvat konst vars främsta syfte är att ingå i gestaltning av regionens miljöer, inom och utomhus. Inköp görs med anslagna medel samt genom tillämpning av enprocentsregeln. I styrdokumenten Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen samt Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst beskrivs regionens ambition och arbete med den offentliga konstsamlingen.
Vid regionen finns två konsthandläggare och en konstpedagog som tillsammans förvaltar och utvecklar konstsamlingen. Uppdraget, som syftar till att stärka den demokratiska rättigheten att alla invånare ska ha tillgång till konst och kultur, ingår i Bildkonsten – område Kultur och bildning.
Konstnärer som påverkat
I Östersund är Olof Ahlberg en konstnär som satt djupa avtryck och är förmodligen den som är mest representerad i Östersund.
Några av Olof Ahlbergs kända verk i Östersunds stadsmiljö är ”Far och son” (1921) i Badhusparken ”Moderslycka” (1935) i Storsjöteatern och ”Afrodite” (1952) som är placerad mellan Rådhuset och biblioteket. I dessa skulpturer gestaltade han dåtidens ideal.
Bronsskulpturerna visar starka och friska människor som bland annat fick symbolisera ett starkt samhälle. Mannen och kvinnan greppar barnet med starka muskulösa arbetararmar. Den lille ska säkra släktens och samhällets välgång, styrka som förblir stabil såväl i välstånd som i nödtider. Föräldrar har byggt grunden för ett liv som antas bli mall och ett mönster som samhället önskas ska uppfyllas. Kvinnor gestaltades ofta i roller som en moder, som en årstid eller som ett mytologiskt väsen såsom skulpturen Afrodite.
Upplev offentlig konst
Att gå och upptäcka den offentliga konsten i Östersund ger många konstupplevelser. I stora kyrkan finns Hilding Linnqvists magnifika kormålning i al fresco-teknik. I Badhusparken Torsten Fridhs ”Hantverksbrunnen” från 1959. Runt karet löper ett band av kopparreliefer med motiv från människors vardag och arbete.
Lennart Rodhes verk på det ombyggda före detta postkontoret ägs numera av en privat fastighetsägare och är svår att komma in och se på. Många har minnen av konstverket och en stor arbetsinsats gjordes för att bevara väggen då resten av posthuset revs. Nu finns väggen kvar som ett monument över ett posthus som en gång hade en viktig funktion och konstverket är viktigare än någonsin.
Ett annat konstverk som har en fin plats och mäktigt att uppleva är Berta Hanssons ”Tropik” 1955-57 en gobeläng som hänger i Länsstyrelsens entré.
Att konst ska få finnas och berika vårt liv är viktigt. Konsten finns som en demokratisk upplevelse för alla oss som rör oss i det offentliga rummet.